Resor

Tänkte först berätta lite om mig själv för den som är nyfiken och är här och tittar in lite.

Heter Catharina och är 30 år ung.;-) Gifte mig i maj 2006 med min Andreas som jag nu varit tillsammans med i 12 år. (Jisses) Han är en lugn och stabil stockholmare som kompletterar mig ganska bra då jag är orolig i själen, rastlös, impulsiv, lite mer framåt och öppen. Tillsammans har vi två små troll, Kevin 5½ år och Filippa 2½ år. Solstrålar för det mesta...

Jobbar som säljare och trivs ypperligt. Mkt stillasittande arbete dock och jag tycker att man kan börja ana att det lägger sig lite om magen dom sista åren. Eller rättare sagt sedan dagen då jag fyllde 30. Kom som ett brev på posten den däringa kroppsnojan som jag lyckats mota bort i alla år.

Sedan jag fick barnen så har min mage totalt kajkat ur. Har gjort åtskilliga förändringar i kosten och pratat med VC om detta men inget hjälper.

Här är mina symtom:

*Symtomfri och platt om magen på morgonen men sedan sväller jag allt mer. Inga problem med magen på morgonen om jag ens äter mjölkprodukter så därför tror jag inte jag är laktosintollerant men värt att kolla upp det kanske.

* Kramper i magen framåt kvällen

* Svullen och ser närmast gravid ut i 5:e månaden

* Kan ibland få kolikartade smärtor som gör att jag inte kan stå upprätt. Går över om jag får lägga mig ner.

* Hård i magen jämt. Får kämpa med nr två och det kan gå flera dagar emellan gångerna.

* Ofta dålig smak i munnen och känner mig ofräsch.

* Otroligt mkt gaser och det är nog därutav jag får sådana kramper och ont på eftermiddagarna och kvällarna.

Vill så gärna bli bättre i magen och bara känna harmoni med den och ska ge mig på LCHF-tänket lite smått redan nu. Måste dock vänta in provsvar och dyl innan jag kan ge mig på den ordentligt. Men det kan ju tänkas att jag blir hjälpt av att bara ta bort bröd, pasta, ris, potatis o dyl ur kosten och äta fetare produkter.

Det sistnämnda går emot det jag tidigare trott på då jag försöker hålla en hälsosam kost då min man som sagt vill gå ner i vikt och vi kämpat med det i flera år. Jag själv vill bara må bättre, strama upp kroppen och kanske bli av med lite överflöd runt magen. Är rädd att min omgivning kommer skrika högt då dom redan nu klagar på att jag är så smal o liten. (163 cm, 52 kg.) Men det gäller ju att trivas oxå, eller hur?