Ett enkelt sätt att lära känna en stad är vad vi kom att kalla beer walking, började med att Eivind (min polare från Norge med ganska seriös adhd) inte ville sova, jag (Carl-Emil) och Andrew var inte heller helt trötta och kände inte för att sova. Bör kanske inflika att vi höll hus i utkanten av Beijing i Kina, detta tilldrog sig sommaren 2004. För att fördriva tiden bestämde vi oss att gå en runda (klockan vad lokal tid ca 24). Sagt och gjort, på med dojorna, av me tröjorna (de va varmt som hos en pizzabagare i stan och då tar man seden dit man kommer å glider helt fräkt runt utan tröja) å ganska omgående kom vi fram till att vi behöver öl samt grillade djurdelar på en pinne, trots att det var mitt i natten var det inga problem att ragga upp vad vi var på jakt efter. Men vi tröttnade snabbt på att sitta still på den på gatan placerade restaurangen / grillspets mojjen och traskade vidare. Efter att ha vandrat runt planlöst och ropat "pi jiu" (öl) åt allt å alla vi såg samt knatat genom en soptipp och en byggarbetsplats av modell stor så hade klockan blivit bortåt 5 på morgonen och det var dax att gå hemåt, turligt nog hade jag hållit lite koll på åt vilket håll vi bodde och lyckades pricka en av de större gatorna och följa den åt rätt håll efter en stund. Väl hemma somnades de ganska lätt och dagen efter så var uttrycket ett faktum och den nattliga sysselsättningen i Beijing given.

Så är du uttråkad och inte vet vad du ska göra när alla andra sover med du e turbojetlaggad eller bara hålls vaken av en norman med adhd, beer walking löser dina problem omgående!

/Calle