Azorerna består av nio öar Här nedan finns ett fåtal av dem beskrivna i korthet: Sao Miguel, Faial och Pico.

Sao Miguel

Ponta Delgada

Ponta Delgada är provinshuvudstad för Azorerna.

Det är här hotell och alla affärer finns. Flygplatsen ligger ca 5 minuter med bil från centrum.

Det finns möjlighet både att hyra bil eller, vilket rekommenderas, scootrar.

Det är också Ponta Delgada som är basen för en resa till Azorerna.

Det är här det är bäst att göra det mesta av shoppingen.

Sete Cidades – (De sju städerna).

Sete Cidades är två vulkaniska sjöar på öns västra sida. Var och en av sjöarna har helt olika förutsättningar och helt olika växtlighet, vilket gör att den ena sjön är blå (Lagoa Azul) och den andra grön (Lagoa Verde). Med tiden (och med hjälp av böndernas konstbevattning) har skillnaden i färgen mellan dem smält samman, men den går fortfarande att urskilja.

Mosteiros

Mosteiros är en vulkanisk klippstrand. Vattnet är oftast kristallklart mot den svarta botten och fiskar och växter sprakar i alla färger. Vattnet från Atlanten slår ofta in över klippskrevor och bildar små saltvattenssjöar där temperaturen är hög. I dessa insjöar kryllar det av liv, fiskar, havstulpaner och allsköns växter. Precis som att simma runt i ett jätteakvarie.

Lagoa do Fogo (Eldsjön)

Ytterligare en vulkansjö. Vägen slingrar sig vackert förbi när man korsar ön i norr-sydlig riktning.

Ribera Grande

Ribera Grande är Sao Miguels andra stad. Här händer inte särskilt mycket, men ett besök i något av stadens bagerier för att köpa osötat bröd till dagslunch kan rekommenderas.

Lombada

En liten knagglig bergsväg från Ribera Grande leder upp till dalen Lombada. Dalen är nästan helt innesluten av berg, förutom en smal ficka som leder hela vägen ner till vattnet.

Det enda som finns vid Lombada är en liten mineralvattenfabrik, som tyvärr krossades av ett jordskred för i mitten av 90-talet (troligtvis uppbyggd idag). Här tappades det lokala, naturligt kolsyrade mineralvattnet som säljs på ön - Agua do Lombada. För den som vill så finns en öppen kran rätt ut från berget dit man kan gå och själv hämta naturligt renat, lätt kolsyrat mineral vatten. Till skillnad från andra naturliga vattenkällor på ön har detta vatten ingen smak av svavel utan är mycket gott.

På vägen till Lombada ligger en liten restaurang dit man måste ringa en dag i förväg för att beställa om man vill äta. Anledningen är att maten görs i ordning, läggs i en stor gryta och viras in i en duk för att sedan grävas ned i den vulkaniska jorden och sakta tillagas. När man sedan kommer till restaurangen så får gästerna följa med kocken ut för att gräva upp grytan vars innehåll sedan prydligt läggs upp på fat och serveras.

Furnas

Genom århundradena som Azorerna varit bebott har det alltid varit ett paushål för sjöfarare. Många sjöfarare från fjärran länder förde med sig sällsynta och konstiga växter. En adelsman på ön samlade in växterna till sin egen botaniska trädgård som finns att beskåda i Furnas. Bland annat finns ett japanskt pappersträd och man håller sig med svarta (!) svanar. Till trädgården hör också en herrgård, som nuförtiden är den portugisiske presidentens bostad när han besöker ön. Framför herrgården ligger en anlagd swimmingpool där det är fritt att bada. Vattnet håller 37 grader och kommer från en vulkanisk källa. Samtidigt innehåller det bruna vattnet så mycket järn att man ser rostig ut efter att ha badat i det.

Intill trädgården har man också byggt ett av öns fashionablaste hotell med en av de bästa restaurangerna på ön. Middag här rekommenderas, men se upp för de något snorkiga kyparna! Shorts besvärar sig icke.

I staden finns också många naturliga vattenkällor, men doften av ruttet ägg (svavel) ligger tung på sina ställen över staden. Stanna gärna till vid de naturliga kokande källor som finns här och var.

Nordeste

Vid öns östligaste punkt ligger Nordeste. Att spendera en dag på att att åka sträckan Ponta Delgada à Ribera Grande à Nordeste à Vila Franca och tillbaka med lunch i Nordeste är ett tips. Passa då på att stanna vid vattenfallet på öns norra sida precis innan ni kommer fram till Nordeste. På tillbakavägen utmed den sydliga vägen finns många utkiksställen och var beredda på att få göra flera stopp. Azoreanerna är noga med att sköta om sin natur som om det vore en stor trädgård, så även dessa rastställen.

Undvik dock att göra denna tripp på en helg, då Azoreanernas stora helgnöje är att åka på picknick. Vägarna är mer trafikerade än normalt och rastplatserna är fulla av helgfirande Portugiser.

Vila Franca do Campo

Vila Franca do Campo är ett litet fiskeläge med bra möjligheter till bad/simning/dykning. Om det finns möjlighet, ta en båt ut till ”Rauken” som ligger utanför staden. Inuti den döljer sig en lagun med en underbar sandstrand.

Gör ön på två dagar

Om man vill vara så effektiv som möjligt när man upptäcker ön bör man ta två dagar på sig.

Ett förslag till resrutt kan exempelvis vara:

Dag 1:

Ponta Delgada à Lombadas (Med nedgrävd lunch förbeställd på tillbakavägen) à Mosteiros à Sete Cidades. à Ponta Delgada.

Dag 2:

Ponta Delgada à Ribera Grande à Lunch i Nordeste (Glöm inte vattenfallet på vägen) à Furnas (Middag på hotellet efter besök i parken) à Vila Franca à Ponta Delgada.

Faial

Faial är Azorernas mest turistiga ö. Här ligger den gästhamn där atlantfarare brukar stanna till och bunkra upp innan de reser vidare mot Karibien.

Horta

Största samhället på ön heter Horta och ligger ca 10 minuters bilväg från flygplatsen. Horta består till största delen av en lång hamngata med hus utmed gästhamnen. Här ligger också Azorernas marina universitet och diverse restauranger. Över staden vakar en stor staty av Maria och om man tar bilen upp till berget statyn står på och kör ned till havet på andra sidan så ligger en liten anspråkslös restaurang som heter ”Del Mar”. I detta anspråkslösa hus tillagas världens godaste svärdfiskrätt som är ett absolut måste om man är på ön och gillar fisk. Rätten i sig skulle kunna tilldelas en helsida bara i sig själv.

Peters Sportbar och valtandsmuseum

Mitt i Horta, och absolut omissbart, ligger Peter Café Sport. Ett väl inrökt café om ca 20 kvadratmeter där alla, och då menar jag ALLA! som någon gång varit på ön har varit. Stället är obligatoriskt och kan besökas för såväl frukost som lunch, eller på kvällen efter middagen då stället förvandlas till pub.

Här träffas lokala kändisar och affärsfolk och trängs tillsammans med glada turister och sjöfarare. Stämningen är glad och öppenhjärtig.

På dagen finns möjlighet att lösa en biljett och ta en smal trappa upp till valtandsmuséet på andra våningen. Förr, när valfångst var stor industri på Azorerna sysselsatte sig sjömännen med att med bläck karva motiv in i tänderna efter de valar de hade fångat. Samlingen är helt unik i sitt slag.

Stället har också sin egen souvenirshop vägg i vägg med caféet där det finns möjlighet att köpa allt från kläder till krimskrams märkt med ”Café Sport”.

Norberto Whalewatching and dolphindiving

Nere vid Hortas hamn ligger ett lågt gult cementskjul som inrymmer vänthall för båten över till Pico. I ena hörnet av skjulet håller Norbertos Whalewatching and dolphindiving till. (http://www.norbertodiver.com/).

Med Norberto finns goda möjligheter att kunna åka med ut i en av hans gummibåtar för att skåda valar, eller om man så vill ta en förmiddag för att snorkla med delfiner. Norberto själv ser ut som någonting från istiden, men han är mycket professionell och hjälpsam.

Capelinhos

På Faials västligaste del låg en gång samhället Capelinhos, känt för sin stora stenfyr. En sommardag på 50-talet exploderade havet utanför i ett vulkanutbrott och dränkte samhället med aska. En ny del reste sig precis utanför klippan där fyren står och stenruinen efter fyren finns fortfarande kvar att beskåda. De nya delen av ön som skapades är nästan helt obeväxt och det går att vandra in i kratern som bildades. Att stå mitt i kratern, helt omgiven av döda, tysta berg sägs vara det närmaste ett besök till månen som går att göra utan att faktiskt flyga dit.

Pico

20 minuter med båt från Horta ligger Samhället Madeleine på ön Pico. Färjan går från det gula cementskjulet nere i hamnen i Horta där Norberto håller till och går regelbundet.

Pico är mest känt för två saker; Sitt speciella vulkaniska vin och att det har Portugals högsta berg. Har man tid på sig (och intresse) kan man vandra hela vägen upp till toppen. Är man bara över till Pico på en dagstur är det lättaste att få tag på en taxi och be dem visa runt. Taxichaufförerna är trevliga, hjälpsamma och enligt vår erfarenhet mycket bra guider.

Det underlättar att få en engelsktalande taxichaufför och många av bilarna har ett emblem ”English spoken” baktill.

Har man en heldag på sig så rekommenderas ett stopp i Laeja do Pico för lunch och ett besök på valmuséet som berättar Azorernas blodiga historia som valfångare.

Om portugiser

Portugiser är i allmänhet ett vänligt folk och folket på Azorerna är mycket gästvänliga mot turister. Azoreanernas vanligaste fritidsnöje är att åka på picknick. På helgerna ser man dem som druvklasar utmed rastställena på vägarna. Regelbundet under sommaren ordnas diverse festivaler och karnevaler med olika ursprung i allt från religion till att hylla soppa.

Om shopping

Ananas- eller passionsfruktlikör

Viner från Pico

Portvin (Caves Santa Maria 30 Anos)

Handarbete

Gå ut och ät

Majoriteten av den mat som lagas och serveras är lokalt producerad. Bondgårdar är vanliga och vart man än kommer på öarna så står det kor på snedden utmed bergen. Ibland undrar man om de är anpassade med två långa och två korta ben för de många kullarna.

Eftersom Azorerna ligger långt ut i atlanten och jorden mycket bördig med mycket mineraler så får maten en ren och fräsch smak.

Azorerna har dessutom stor produktion och export av ananas och passionsfrukt. Passa på och drick färskpressad juice medan ni är där.

Portugiser äter ofta soppa. Soppan är basen i många måltider och portugiserna är experter på att laga till den.

Lapas är en liten specialitet från Atlanten. Egentligen är det en liten snigel som lever under ett skal på klipporna under vattnet. Till sin form ser det ut som ett litet, uppbrutet ostron.

Fångst och export av Lapas både till Kanada (som har en stor Azoreansk befolkning) och till fastlandet har gjort att man nu har satt restriktioner på fisket. Men det fångas och serveras fortfarande öppet på restauranger.

Att tillaga Lapas finns lika många varianter på som det finns Azoreaner. De två recept (förutom att äta dem levande) som jag provade var dels ungsgriljerade med vitlökssmör, som man får på restaurangerna. Eller griljerade med piri-pirismör.

Svärdfisken, behöver ingen presentation. Den måste helt enkelt upplevas. Den serveras stekt tillsammans med kokt potatis, en cole-slaw-aktig morotsröra och senapssås.

Mejeriprodukter och bröd

All mejeriproduktion och bröd görs lokalt. Smör och ägg smakar som smör och ägg och ingenting annat. Varje ö har sitt eget sätt att göra ost på. Osten från Sao Jorge är den som är mest berömd och den går till och med att få tag på i delikatessaffärer i Sverige.

Det typiska Azoreanska brödet är osötat och finns att kunna handla i lokala bagerier.

Utanför kusterna finns rikligt med bläckfisk och på öarna ett rikligt antal sätt att tillaga den.

Den godaste bläckfisken vi åt var på en liten restaurang utmed norra vägen till Nordeste på Sao Miguel.

Inga McDonalds existerar någonstans, däremot har restaurangerna pippi på att servera pommes frites till allting. Undvik det! Strips kan man äta hemma. Njut istället av vad det lokala köket har att erbjuda. På en restaurang kom ett gäng lokala fiskare in med en påse snäckor som överlämnades till kokerskan i köket för tillagning. Vi lyckades övertala dem att byta hälften av snäckorna tillagade mot våra pommes.

I värsta fall finns det en pizzeria i Ponta Delgada eller så kan man handla i snabbköpet Modela.

Trevlig resa.